Markberedning skall göras så skonsamt som möjligt men måste samtidigt ge plantan en bra möjlighet att klara sig mot snytbagge, gräs och torka. Den markberedning som vi oftast utför är fläckmarkberedning eller högläggning. Fläckmarkberedaren river upp fläckar i humusen och blottar mineraljorden som ger plantan en bra grogrund. Högläggaren vänder torvan till en hög som ger en utmärkt planteringspunkt. Markberedning bör utföras hösten innan planteringen för optimal verkan , men det har visat sig att markberedning samma vår som planteringen utförs fungerar alldeles utmärkt det också. Markberedning kan med fördel användas under fröträdställningar.
Plantering ska utföras så snart som möjligt efter slutavverkning för att slippa konkurrens från annan vegetation och inte förlora tillväxt. Man måste dock ha i åtanke att det på en del håll finns problem med snytbagge.
Vill du komma igång snabbt med det nya beståndet och ändå ha ett någorlunda skydd mot snytbagge bör du använda behandlade plantor och utföra en bra markberedning. Ett annat alternativ för att minska risken för snytbaggeskador på plantorna är att vänta tre vegetationssäsonger efter avverkning innan du planterar. Planterar du med obehandlade plantor 1-2 säsonger efter avverkning är det väldigt stor risk att snytbaggen äter upp plantorna.
Enligt skogsvårdslagen måste ny skog anläggas senast under tredje året efter avverkningsåret.
Redan när du bestämmer dig för att slutavverka ett bestånd skall du i det skedet också tänka på att planera för föryngringen, till exempel skall det vara fröträd kvar på hela avverkningsområdet, delar av eller inte alls.
Framgångsfaktorer
Bra markberedning, god plantvård, rätt trädslag, rätt typ av planta, omsorgsfull plantering med tillräckligt antal plantor är grunden för en lyckad plantering och sedermera god tillväxt. När det gäller plantskydd mot snytbagge finns det både kemiskt och mekaniskt skydd, lite beroende på vilken typ av plantor man väljer att använda sig av. Vad är då rätt antal plantor? På en normal skogsmark sätts mellan 2 000 och 2 500 plantor per hektar, beroende på hur bördig marken är.
Har du en skogsbruksplan som stöd, då har du lätt att få kunskap och information så du kan vidta rätt åtgärder vid rätt tillfälle. Röjning är en åtgärd som är en mycket bra investering för dej själv och nästa generations skogsägare.
Visserligen uppstår en kostnad när du röjer, men du kan vara säker på att du får ett bättre netto i framtiden. Röjningen ökar inte bara värdet i den framtida skogen. Rätt utförd betalar sig röjningen redan efter några år när du gallrar för första gången!
Att ha tid, kunskap eller ork är inte alltid så lätt men till alla dem som inser vikten av att röja, kontakta oss så kan vi hjälpa dej att maximera värdet av ditt bestånd.
Röjning är lika med bättre tillväxt. Precis som i morotslandet måste en del tas bort för att ge ökat utrymme till de stammar man vill satsa på till gallring och slutavverkning. Genom att röja i skogen för du över tillväxten på de mest värdefulla träden. En röjning i rätt tid ökar intäkterna under omloppstiden med mellan 15 000 och 50 000 kr per hektar.
Kostnaden vid gallring och slutavverkning blir mycket mindre i en röjd skog. Faktum är att redan vid första gallringen har röjningen betalat sig, inklusive ränta.
När ska man röja?
En tumregel säger att du normalt bör röja när huvudstammarna är två till tre meter höga. Då hinner inte stubbskott av björk växa ikapp och du slipper röja en andra gång. Normalt ska avståndet mellan träden vara cirka två meter, men det kan variera beroende på markens bördighet och aktuella trädslag. Har man tallbestånd och en hel del älg i markerna måste man vara mer försiktig och inte utföra sista röjning förrän beståndet kommit upp i betningssäker höjd, vilket betyder ytterligare nån meter på höjden.
Hur mycket mer kan du få ut i en röjd skog?
Genom att röja din granskog kan du öka ditt netto med upp till 30 % jämfört med om du hade lämnat skogen oröjd. Röjning hör till de moment som skogsägaren kan utföra själv med god förtjänst. Men det gäller naturligtvis att planera arbetet omsorgsfullt och att göra rätt hela vägen om det ska löna sig. Känner du dig det minsta osäker är det bara att kontakta oss.
Om du av olika anledningar inte vill eller kan röja själv, är det bara att ringa oss. Sedan kan du ta det lugnt och se fram mot framtida intäkter från din välskötta skog
Vad kostar det att röja?
Man kan inte säga exakt vad det kostar att röja ett bestånd, man måste se det först i och med att det är många saker att ta hänsyn till som påverkar priset. Grovt så kan man säga att kostnaden pendlar mellan 1 700 kr och 4 500 kr per hektar. Vi kan ge dig ett mer exakt pris om vi får göra ett besök på din skogsfastighet. Glesa bestånd med lägre röjstammar kräver ofta en mindre arbetsinsats, medan bestånd med många och högre stammar tar längre tid i anspråk. Det är därför viktigt att inte vänta för länge med röjningen. Låter du beståndet tätna och släpper iväg träden högre blir röjningen mycket mer tidsödande och kostsam.
Så om du inte orkar, hinner eller kan röja, ring oss, vi har resurser och kunnande.